Alla har vi toppar och dalar. Tydligen har min virtuella dagbok blivit lidande av mitt superhektiska liv. Jag vill hålla skrivandet levande, kunna gå in här om fem år och skratta eller gråta beroende på vilken topp eller dal jag läser om.

 

Just nu vill jag bara sätta mig i bilen, åka till Stockholm och äta en fet jävla kebab på Jerusalem, gaah. Någon som har lust att skjutsa mig?

 

Från en sak till en annan. Tips på en film som ni alla bör se, framförallt ni religionsfanatiker: Where do we go now.

En film om kvinnor, religion och kärlek. Alla kommentarer är övrflödiga, se den.