Alla säger att det kommer bli bättre, att jag ser piggare ut och att det är kul att jag är tillbaka. Det dom inte vet är att jag sakta går sönder inombords. Smärtan tar kål på mig, ensamheten tränger sig in i mitt huvud och förstör mig. Det kommer inte bli bättre, aldrig. Det handlar bara om att vi lär oss att leva med sorgen. Ju mindre sorg man utifrån ser, desto mer förstörd är man på insidan.